9. I DET GRÖNA
När
våren kommer, då vaknar sippor
Och lärkan
drillar sin sång i sky,
Och rosor växa i stora knippor
Liksom romaner av Eugéne Sue.
Och björken
grönskar så högt på branten,
Och bromsen
spelar på myggans bal,
Och svinen beta på
dikeskanten,
Och orren spelar och göken gal.
Då
strömmar folk utom alla tullar,
Att sommarns fröjder
till mötes gå.
Men också är det helt andra
bullar
Än vad som vintern oss bjuder på:
I snö
och väta jämt opp till hakan
Är Bores glädje
vid vargars tjut!
Då drar man hop sina sängsparlakan
Och törs ej sätta sin nästipp ut.
Men
vintern flyktar, den ryss-kosacken,
Och våren svänger
sin blomsterstav.
Då petar solen oss uti nacken,
Och
ber oss titta kring land och hav.
Vad härlig tavla, vad lek
och löjen!
Uthus och lador på tusen sätt
Utpyntas präktigt till sommarnöjen,
Och sämsta
skrubb blir ett kabinett.
Jag hyrt ett sådant, som förr
var lada,
Nu är det fint som ett schweitzeri,
Så
nära sjön att man där kan bada:
Man öppnar
fönstret och hoppar i.
Där har jag dälder och
blomsterkullar,
Där har jag riktigt ett paradis.
Som
Adam ligger jag själv och rullar
I solens sken som en liten
gris.
Man
nöjs med litet och har så roligt,
Man bryr sig ej om
charkuteri´t.
Man klappar mor litet smått förtroligt,
Och tittar in uti skafferi´t.
Man lite krafs uti korgen
makar,
Tar några vänner i glatt förbund -
Och
Herre Gud, vad den sexan smakar
Med lilla supen i grönan
lund!
Ja, skål för våren och landet, bröder
Ja skål, I blommor och gröna trän!
Ännu
en skål, medan solen glöder,
Snart kommer hösten
och kör oss hän.
Då skall man flytta till stan
tillbaka
Och köpa talgljus och ta opp ved,
Och klä
sig fint och var dag sig raka,
Och vara stel i varenda led.